Så här hittar du din utbildning

Samtliga sökbara gymnasieutbildningar i Stockholms län, Gnesta kommun och Håbo kommun går att hitta här.
Du kan söka fram utbildningar genom att stegvis göra ett urval. Du har möjlighet att hitta en och samma utbildning via olika urval.

Om du bor i Stockholms län, Gnesta kommun eller Håbo kommun men tänker söka till en gymnasieutbildning utanför länet ska du ändå skicka in din ansökan till Gymnasieantagningen Storsthlm.

Gymnasieantagningen Storsthlm vidarebefordrar din ansökan till den ort dit du har sökt.

Nedan hittar du 2019 års utbud.

Hitta utbildningar

UTBILDNINGAR I STOCKHOLMS LÄN

UTBILDNINGAR I ANDRA LÄN

Meny

SÖKRESULTAT FÖR ANTAGNINGSDOKUMENT

SÖKRESULTAT FÖR WEBBSIDOR

SÖKRESULTAT FÖR FILER

SÖKRESULTAT FÖR FRÅGOR & SVAR

Välkommen till Gymnasieantagningen Storsthlm

 

Gymnasieantagningen Storsthlm är ett gemensamt Antagningskansli för Stockholms läns kommuner samt Håbo och Gnesta kommun. Vi ansvarar för antagningen till de kommunala och fristående gymnasie- och gymnasiesärskolorna.

statistik för preliminära antagningen

LÄS MER

sent ändringsval efter 15 maj
 

Läs mer

ÖPPET HUS PÅ GYMNASIE-SKOLORNA

LÄS MER

Färdighetsprov  DATUM


Läs mer

Vanliga frågor och svar - just nu

När får jag mitt antagningsbesked?

Du kan i slutet av juni/början av juli logga in på www.gyantagningen.se för att se ditt antagningsresultat.

Du behöver ditt lösenord för att logga in.

Har du tappat bort lösenordet, fråga din studievägledare eller mejla gyantagningen@storsthlm.se så skickar vi hem det till dig.

OBS! Det kommer endast skickas antagningsbesked hem till din brevlåda om du har meddelat eller meddelar Gymnasieantagningen önskemål om detta.


  Vad ska jag göra med min utskrivna ansökan (Min kvittens)?
  • Skriv under ansökan.
  • Lämna ansökan till din studie- och yrkesvägledare. 

Du som inte går i någon skola eller går i skola utomlands skickar din underskrivna ansökan till oss.

Vad gör jag om mina betyg inte stämmer?  

Om något av dina betyg är felaktigt, kontakta din skola och be dem skicka rätt betyg till gymnasieantagningen.

 

Vad är det som avgör antagningen till gymnasieskolan?

Först och främst måste du vara behörig till det program du sökt. För mer information om vilken behörighet som krävs till de olika programmen, se gymnasieprogrammen. Det är din behörighet tillsammans med din sammanlagda betygspoäng som avgör om du antas. Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg (eventuellt 17 betyg om du har betyg i moderna språk som språkval) från grundskolan. För vissa utbildningar, till exempel estetiska program och International Baccalaureate kan man även få poäng om man gör ett färdighetsprov. Den provpoäng du får läggs då ihop med din betygspoäng och det är den sammanlagda poängen som avgör om du kommer in.

Om du söker en kommunal utbildning utanför din hemkommun eller samverkansområdet (för information om vilka kommuner som har samverkansavtal se samverkansavtal) så är det vanligaste att du blir antagen om det finns platser över när kommunens/samverkansområdets egna elever antagits. 

Vad menas med preliminär antagning?


I den preliminära antagningen i april får du som har gjort en ansökan till gymnasiet information om du preliminärt har tillräckliga betyg för antagning.

Det som visas när du som sökande loggar in på din sida är vad du har för betygspoäng och vad som preliminärt hade krävts för antagning. Du blir inte antagen till något program i den preliminära antagningen men du kan jämföra dina betyg med lägsta antagningsgränsen och då räkna ut om du preliminärt skulle ha haft möjlighet att bli antagen.

Om du har tillräckliga betyg i den preliminära antagningen betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga betyg vid slutantagningen. Den slutgiltiga antagningen görs på slutbetygen från grundskolan och det är vanligt att antagningsgränserna höjs från den preliminära antagningen till slutantagningen.

Om du söker till gymnasiet på fri kvot (t.ex. utländska betyg) så får du ingen information om antagning vid den preliminära antagningen. Antagning inom fri kvot görs först till slutantagningen.

Söker du yrkesintroduktion (för enskild elev), individuellt alternativ eller språkintroduktion så kommer du inte att se något preliminärt antagningsresultat. Ingen preliminär antagning görs till dessa program. Det är först till slutantagningen som besked om antagning ges.

(preliminär= inte slutgiltig)

Vad menas med omvalsperiod?

I mitten av april kan du som gjort en ansökan till gymnasiet ta del av den preliminära antagningsstatistiken och då jämföra dina betyg med de preliminära antagningsgränserna. Därefter öppnar omvalsperioden.

Under omvalsperioden kan du lägga till val, ta bort val eller ändra i rangordningen av dina val. Du kan med andra ord göra en helt ny ansökan om du vill. Det viktiga är att du gör din ansökan senast sista dag för omval. Detta datum brukar vara i mitten av maj. Gör du förändringar under omvalsperioden hamnar du inte i sämre läge jämfört med de som sökt i första ansökningsperioden.

Tänk på att göra tillräckligt många val. Har du gjort få val kan det vara bra att lägga till något eller några val för att inte riskera att stå helt utan plats.

Tänk också på att bara för att du har tillräckliga poäng vid den preliminära antagningen till program du har sökt så betyder det inte per automatik att du kommer att ha tillräckliga poäng för antagning vid slutantagningen. Antagningsgränserna vid slutantagningen höjs ofta från den preliminära antagningen.

Gör du inga ändringar i din ansökan under omvalsperioden så är det den ansökan du gjort i första ansökningsperioden som gäller.

Varför är det så viktigt att rangordna valen?

I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan.

Har det någon betydelse i vilken ordning jag lägger utbildningarna i ansökan?

Ja, du måste rangordna utbildningarna i din ansökan så att den utbildning du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill komma in på står som andra val och så vidare. Blir du antagen till en högre rangordnad utbildning så stryks du från utbildningar du rangordnat lägre i din ansökan. Du kan göra ändringar i din ansökan fram t.o.m.sista ansökningsdatum.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Vid slutantagningen blir du antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och vilja ha val nr 2 eller 3.
Om du mot förmodan ändå vill välja dina strukna val så måste du göra om din ansökan. Det är då viktigt att veta att du hamnar i en reservkö för de som gör sena ändringsval. Denna reservkö är för de som gör sena ändringsval.
Viktigt är att veta att denna reservkö kommer att komma efter den reservkö för de som sökt i tid, oavsett vad du har i betyg.

Hur räknar jag ut mitt meritvärde — min betygspoäng?

 Hur räknar jag ut mitt meritvärde?

För att beräkna ditt meritvärde summerar du värdet av de 16 bästa ämnesbetygen plus moderna språk som språkval om du har läst det. Det maximala meritvärdet blir då 340 poäng. För utbildningar med färdighetsprov räknas också provpoängen med.

Betygsvärdena:

A = 20
B = 17,5
C = 15
D = 12,5
E = 10
F = 0 (dvs. icke godkänt)

Här kan du läsa mer om språkval och meritpoäng.

Hur får jag lösenord för att kunna göra en ansökan?

Går du i årskurs 9 kommer du få ditt lösenord hemskickat under v. 3 . Du som tänker söka om till nytt gymnasieprogram kontaktar din studie- och yrkesvägledare. Du som inte har en studie- och yrkesvägledare mailar till Gymnasieantagningen, gyantagningen@storsthlm.se och ber om att få ett lösenord.
Ange namn och personnummer. 

Vad händer om jag inte är behörig?

Saknar du behörighet kan du gå på ett introduktionsprogram för att läsa upp din behörighet.

Vid ansökan; I din ansökan ska du söka de nationella program du är intresserad av ifall att du skulle bli behörig i slutbetyget. Lägg därefter till introduktionsprogram i din ansökan.

Prata med din studie- och yrkesvägledare för information och hjälp om du är obehörig!

Vilka betyg är det jag söker med?

I den preliminära antagningen (som görs i april) så är det dina höstterminsbetyg som används för att visa på hur du ligger till preliminärt på de utbildningar du sökt till. Du kan då se om du ligger under eller över den beräknade lägsta antagningsgränsen för programmet när du loggar in på din sida. Tänk på att antagningsgränserna till många program höjs till den slutliga antagningen. Bara för att du hade tillräckliga betyg i den prelimnära antagningen betyder inte det att dina betyg kommer att räcka till antagning i slutantagningen. 

Den slutliga antagningen som görs i slutet på juni/början av juli baseras på dina slutbetyg från grundskolan. 

Hur ska jag veta vad jag ska söka till?

Ditt val till gymnasiet har betydelse för vad du ska göra i framtiden. Det är viktigt att du väljer något som du är intresserad av och som du tror att du vill fortsätta med de närmaste åren.

Först och främst bör du fundera över vad du är intresserad av.
Vill du läsa ett yrkesförberedande eller högskoleförberedande gymnasieprogram? Är du intresserad av att gå ett yrkesförberedande program med inriktning mot något särskilt yrke? Du vill kanske gå en lärlingsutbildning där du har praktik på arbetsplats varvat med skolundervisning? Vilket eller vilka program passar dina intressen med de kurser man läser på programmet? Vilka inriktningar finns det att välja mellan på de program du är intresserad av? Vill du läsa vidare efter din gymnasieutbildning? Vilket program innehåller de kurser för särskild behörighet du behöver för att studera vidare på högskolan?

Det bästa sättet att ta reda på mer om ett visst program och den gymnasieskola du är intresserad av är att besöka ett öppet hus. De flesta gymnasieskolor håller öppet hus en eller flera gånger under hösten och vintern. Då får du chansen att själv se skolan, träffa elever och lärare från skolan och ställa frågor som du vill ha svar på. På vår hemsida hittar du en förteckning med de datum då gymnasieskolorna håller öppet hus. 

Det kan även ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledare kan hjälpa dig att komma fram till vilken utbildning som passar dig bäst.

Hur vet jag om en skola är bra?

Gymnasieskolorna håller öppet hus en eller ett par gånger under hösten och vintern. De flesta brukar även hålla öppet hus inför omvalsperioden som är under våren. Då är du välkommen för att se hur gymnasieskolan ser ut. Du får också tillfälle att ställa frågor till lärare och elever.

Du kan också gå in på jämför gymnasieskolor där alla skolor i länet finns samlade. Där kan du se vad elever i år 2 tycker om sin skola och sitt program och du kan även jämföra resultat från flera skolor.


Valrang eller meritvärde?

Meritvärde går alltid före valrang i urvalet av sökande till en utbildning. Det är endast om två elever har exakt samma meritvärde som valrangen kan bli utslagsgivande.

Var hittar jag kontaktuppgifter/ adresser/ telefonnummer till gymnasieskolorna?

På www.gyantagningen.se hittar du samtliga skolor som Gymnasieantagningen Storsthlm sköter antagningen till. På varje skola är det länkat till skolans hemsida.

Vad är det för skillnad på en kommunal gymnasieskola och en fristående gymnasieskola?

En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige och drivs av en kommun eller ett landsting.
Fristående gymnasieskolor har en annan huvudman (ägare).  

Kommunala gymnasieskolor är öppna för alla. Kommunen tar först emot sökande från den egna hemkommunen samt från de kommuner där man har samverkansavtal. I Stockholms län har samtliga kommuner och Håbo kommun tecknat samverkansavtal gällande de nationella programmen. Det betyder alltså att du söker på samma villkor om du bor i Stockholms län eller Håbo kommun till alla nationella program på kommunala skolor.

Fristående gymnasieskolor är öppna för alla och alla söker på samma villkor till dessa skolor oavsett var man bor.

Hur gör jag min ansökan?
  • Logga in med hjälp av ditt lösenord på www.gyantagningen.se
  • Gör dina val
  • Bekräfta och skriv ut ansökan.
  • Skriv under ansökan.
  • Lämna in din ansökan till din studie- och yrkesvägledare eller annan ansvarig på skolan

Här kan du titta på en film om hur du gör din ansökan.

 

Hur gör jag Om jag vill komma in på ett lägre rangordnat val?


Efter slutantagningen

Valen under din antagning är strukna!

För att de åter skall bli aktuella måste du göra en sen ansökan.

Fram tills samtliga skolor tagit över sin egen reservantagning finns blankett och information på vår hemsida under aktuellt. Läs noggrant igenom informationen. När skolorna tagit över sin egen reservantagning vänder du dig direkt till skolan för att söka utbildningen på nytt.

Tänk på att du prövas i mån av plats (dvs. du hamnar sist i kön) till utbildning som läggs till på nytt i din ansökan.

VAD HÄNDER OM JAG INTE ÄR ANTAGEN TILL NÅGON UTBILDNING?

Efter slutantagningen lägger vi upp information om de gymnasieplatser som är lediga.

Är du intresserad av att söka någon av de lediga platserna fyller du i en ny ansökningsblankett som du skickar till gymnasieantagningen. Antagning till de här platserna görs vid reservantagningarna i slutet på juli och i augusti.

Är det flera som konkurrerar om en ledig plats är det betygspoängen som avgör vem som kommer in. Du måste alltid vara behörig till sökt utbildning för att kunna prövas för antagning.

Många kommuner skickar brev efter slutantagningen eller senare under sommaren med en inbjudan till samtal för vägledning om du inte antagits någonstans under sommaren.

Är du folkbokförd i Stockholms stad hittar du information vad som gäller dig på

http://www.stockholm.se/ForskolaSkola/Gymnasium/utan-plats-pa-gymnasiet/

Är du obehörig till nationellt program och inte redan har gjort val till introduktionsprogram så kan du söka till introduktionsprogram efter slutantagningen.

Måste jag svara på antagningsbeskedet?


  • Du som har antagits till ditt förstahandsval behöver inte svara. Om du har svarat är detta dock okej, du behåller då din plats på val 1.
  • Du som vill tacka nej till en utbildning som du har antagits till måste svara att du tackar nej.
  • Du som inte vill prövas vidare för antagning till utbildning eller utbildningar där du står som reserv måste svara att du tackar ja till erbjuden plats men inte vill stå kvar som reserv till dina högre val.
  • Om du som står som reserv inte svarar alls så prövas du vidare i reservantagningen under sommaren till utbildningar där du nu står som reserv.
  • Antas du till ett högre på placerat val så stryks alla utbildningar i din ansökan som ligger placerade under denna utbildning.
  • För dig som behöver svara, logga in med ditt lösenord och svara
  • Du kan aldrig vara antagen till mer än en utbildning.
Vad menas med reservantagning?

Att vara reserv innebär att du kan bli antagen eller få en bättre placering på reservlistan när någon nu antagen tackar nej till sin plats eller blir antagen på ett högre rangordnat val.

Det görs två reservantagningar under sommaren.

Ditt nuvarande reservnummer kan försämras när en sökande med högre poäng, som aviserat om inflyttning till den sökta kommunen, blir folkbokförd i kommunen eller i samverkansområdet eller när en sökande med högre poäng, som felbehandlats, erhåller sin rätta plats på reservlistan. I sällsynta fall kan, om särskilda skäl finns, ett sent ändringsval (i det här fallet ändringar som görs efter slutantagningen) godtas. Även detta kan påverka din reservplacering negativt om sökanden har högre poäng än vad du har.

På reservlistan prioriteras sökande som tagits emot i första hand, det vill säga sökande som är hemmahörande i den kommun eller i samverkansområdet som anordnar utbildningen. Sökande som kommer från andra kommuner som själva erbjuder utbildningen kommer i andra hand (förutsatt att hemkommunen betalar).

Det kan hända att du har poäng som är lika med antagningsgränsen och ändå inte tagits in. Det beror på att det är flera sökande i samma situation och att det vid ett visst tillfälle finns plats för endast några i gruppen med samma poäng. Det finns olika regler i olika kommuner om hur sökande med lika poäng rangordnas.

Uppgift om det aktuella läget vad gäller antagningsgränser, uppgift om utbildningar och skolor med lediga platser finns på www.gyantagningen.se. Du kan följa din egen reservantagning med hjälp av dina inloggningsuppgifter.

Reservantagningen fortsätter tills skolorna själva tar över antagningen. Detta sker vid olika tidpunkter i olika kommuner i länet och gäller även fristående skolor. Den fortsatta reservantagningen sker därefter direkt på gymnasieskolorna.

Det kan finnas närmare information om den fortsatta reservantagningen efter terminsstart, som skolorna ansvarar för, på respektive skolas hemsida att läsa.

 




Hur vet jag vilken reservplats jag har?

När du loggar in på www.gyantagningen.se och går in på din ansökan efter slutantagningen så ser du vilket reservnummer du har. 

Varför är jag inte reserv på mina lägre val?

Du kan bara bli antagen till en utbildning! 
Om ditt betyg räcker för antagning till flera av dina alternativ så blir du antagen till den utbildning som har högst rangordning i din ansökan. När du blivit antagen på en utbildning står du kvar som reserv till högre rangordnade val, men inte till alternativ som har lägre rangordning i din ansökan.

Ett exempel: Du har gjort en ansökan och valt 3 utbildningar. Du blir antagen till val nr 1 i din ansökan. Val nr 2 och 3 stryks från din ansökan i samma sekund du blir antagen till ditt högre val. De strukna valen går direkt till andra sökande. Du kan alltså inte i efterhand ångra dig och vilja ha val nr 2 eller 3. Om du mot förmodan ändå vill välja dina strukna val så måste du göra om din ansökan. Det är då viktigt att veta att du hamnar i en reservkö för de som gör sena ändringsval. Denna reservkö är för de som gör sena ändringsval. Viktigt är att veta att denna reservkö kommer att komma efter den reservkö för de som sökt i tid, oavsett vad du har i betyg. 

Mitt svar blev fel, jag råkade tacka nej till min plats, hur gör jag nu?

Om du svarat fel på ditt antagningsbesked, kontakta Gymnasieantagningen så fort som möjligt, ring eller mejla oss.

Varför har jag fått ett sämre reservplatsnummer?

Det reservnummer du får vid slutantagningen kan komma att ändras. T.ex. kan det inkomma korrigeringar av betyg som gör att någon som tidigare hade ett lägre reservnummer nu får ett bättre reservplatsnummer. 

Sommarbetyg kan inkomma så att en elev som tidigare varit obehörig nu är behörig och då har högre betygspoäng än dig.
En sökande som folkbokförts i Stockholms län men som tidigare bodde utanför samverkansområdet kan hamna före dig på reservlistan om den personen har högre betygpoäng.

Det kan också vara så att färdighetsprov som tidigare inte rapporterats till Gymnasieantagningen inkommer.

De förändringar som eventuellt sker är rättelser av sådant som tidigare inte varit korrekt. 

Ska DU flytta?

Om du planerar att flytta till Stockholms län, Håbo kommun eller Gnesta kommun och vill börja på en skola i någon av dessa kommuner ska du ta kontakt med ditt nuvarande antagningskansli. De kommer att ge dig den information du behöver inför flytten. 

Om du redan flyttat till Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun och är folkbokförd här kontaktar du oss direkt via mejl där du anger ditt personnummer, din nya adress samt din gamla hemkommun.

Till dig som planerar att flytta ifrån, eller redan har flyttat ifrån Stockholms län, Håbo eller Gnesta.

Om du planerar att flytta ifrån Stockholms län, Håbo eller Gnesta ska du vända dig till Gymnasieantagningen i Stockholms län efter att du har gjort din ansökan på webben. Vi kommer då att ge dig de blanketter och den information du behöver inför flytten.

Vad händer om det program jag sökt/antagits till inte startar?

Om det program som du har sökt till inte startar så ska skolan meddela dig detta och du har då rätt att ersätta det val som inte startar med en annan utbildning.

Om du får besked om att en utbildning inte startar under tiden ansökningssidan är öppen för att göra ansökan så kan du ändra i din ansökan och byta ut eller lägga till fler val på webben och din ansökan anses som i tid inkommen.

Om du får besked om att en utbildning du sökt inte startar när omvalsperioden är över har du rätt att ersätta just det val som inte startar med en annan utbildning utan att det anses som att ansökan inkommit sent. Detta görs på blankett som finns på din inloggningssida. Om du inte vill lägga till något nytt val så behöver du inte skicka in en ny ansökan.

Om du får besked om att en utbildning inte startar efter slutantagningen kontakta Gymnasieantagningen för mer information. 

Om jag har tillräckliga poäng för alla mina utbildningar, kommer jag då in på alla så att jag kan välja?

Nej, du kan bara bli antagen till en utbildning. Den högst prioriterade utbildningen som du har tillräcklig poäng för blir du antagen till. De utbildningar som ligger under denna i ansökan försvinner därmed från din ansökan. Om du är antagen till lägre rangordnad utbildning i din ansökan väljer du om du vill kvarstå som reserv till högre rangordnade val.

Hur många utbildningar får jag söka till?

Du får ange hur många utbildningar du vill i din ansökan. Det är viktigt att du inte anger för få alternativ utan garderar dig så att du har större möjlighet att tas in till någon utbildning.

Kan jag söka gymnasieprogram i andra kommuner?

För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det fritt fram att söka gymnasieskola i alla dessa kommuner i och med att alla kommuner i Stockholms län samt Håbo kommun har bildat ett samverkansområde och skrivit samverkansavtal om samtliga nationella program vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner. Du har alltså samma chans att komma in på en skola i Stockholms innerstad om du bor till exempel i Sollentuna som om du bor i Stockholms innerstad. Det här gäller alla nationella program. För dig som bor i en kommun i Stockholms län eller i Håbo kommun är det möjligt att på lika villkor söka, bli mottagen och antagen till alla nationella program i hela detta samverkansområde.

Särgymnasieskolornas program ingår inte i samverkansavtalet.
Om du söker till ett nationellt program som inte finns i din hemkommun eller inom samverkansområdet blir du förstahandsmottagen till programmet.

Om du söker till ett nationellt program utanför din hemkommun/samverkansområde vars program finns motsvarande i din hemkommun/samverkansområde kommer du endast in i mån av plats.

Ett antal kommuner i Stockholms län har tecknat samverkansavtal om Programinriktat val och vissa Yrkesintroduktionsprogram vid de kommunala gymnasieskolorna i dessa kommuner. 

För att läsa mer om vilka dessa kommuner är samt information om samverkansavtal för nationella program och introduktionsprogram se Samverkansavtal.

Kan jag söka till alla fristående gymnasieskolor?

Alla fristående gymnasieskolor i Sverige är riksrekryterande. Till fristående gymnasieskolor blir du alltid förstahandsmottagen oavsett hemkommun.

Jag har glömt mitt lösenord, vad ska jag göra?
  • Klicka på ”Glömt lösenord” och fyll i ditt personnummer. Ett mail skickas till den e-postadress du har registrerad hos oss.
  • Om du inte har en e-postadress registrerad hos oss, mejla oss på: gyantagningen@storsthlm.se
  • Du kan också kontakta din skolas studie- och yrkesvägledare, som kan hjälpa dig att få ett nytt lösenord.
Om jag har samma poäng som någon annan, vem kommer in?

Om flera har samma meritvärde vid urvalet till ett visst program händer det ibland att inte alla med samma meritvärde kan antas. Då tillämpas en rangordning utifrån vissa specifika kriterier. Det finns fyra olika rangordningskriterier. Gymnasieskolorna väljer själva vilket av dessa kriterier som ska gälla på sina olika studievägar.

De fyra olika rangordningskriterierna är:

  • Valrang och slump
  • Ma + No, valrang och slump
  • Eng + Sv/Sva + So, valrang och slump
  • Sv/Sva, valrang och slump


  När görs färdighetsprov till olika utbildningar?

Du som sökt i februari till gymnasieskolor med t.ex. estetiska program, International Baccalaureate, särskild variant eller spetsubildning där färdighetsprov görs kallas till antagningsprov i februari/mars. Om du gör ändringsval under omvalsperioden kallas du till prov i slutet av maj eller början av juni. Du som sökt en utbildning med färdighetsprov får ett brev hem där det står vad du ska förbereda dig på inför provet samt tid och plats för provet. Om du inte blivit kallad eller har frågor om färdighetsprovet kan du mejla oss på gyantagningen@storsthlm.se alternativt kontakta skolan dit du har sökt.

Var hittar jag antagningspoäng/statistik till de olika utbildningarna?

På www.gyantagningen.se/slutliga-antagningar.html hittar du uppgifter om antagningspoäng, om antal reserver och eventuella lediga platser vid respektive skola och utbildning i slutantagningen.

Vad krävs för att jag ska vara behörig till ett nationellt program?

Behörigheten är olika beroende på vilket program som man söker.

För att vara behörig till de 12 yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i:

  • svenska/svenska som andra språk  
  • engelska 
  • matematik  
  • plus godkänt betyg i 5 ytterligare ämnen, det vill säga i 8 ämnen totalt. Dessa 5 ämnen kan vara vilka som helst.

 
För att vara behörig till de 6 högskoleförberedande programmen krävs att man har godkänt betyg i:  

  • svenska/svenska som andra språk  
  • engelska 
  • matematik  
  • plus godkänt betyg i ytterligare 9 ämnen, det vill säga 12 ämnen totalt. 

För Ekonomi (EK), Humanistiska (HU) och Samhällsvetenskapliga programmet (SA) ska 4 av de 9 godkända ämnena vara geografi, historia, samhällsvetenskap och religion. 

För Naturvetenskapliga (NA) och Teknikprogrammet (TE) ska
3 av de 9 godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För Estetiska programmet (ES) gäller godkänt betyg i vilka 9 ämnen som helst. 

Vad krävs för att komma in på ett introduktionsprogram?

Introduktionsprogrammen riktar sig främst till dig som inte är behörigt eller som trots behörighet inte kommit in på något nationellt program.

Det finns fyra introduktionsprogram:  

  • Programinriktat val  
  • Yrkesintroduktion  
  • Individuellt alternativ  
  • Språkintroduktion


För att vara behörig till programinriktat val behöver du ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen eller ha godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och minst tre andra ämnen. 

För de tre övriga introduktionsprogrammen finns inga behörighetskrav. För att läsa mer om de olika introduktionsprogrammen se Introduktionsprogram

Hur går reservantagningen till?  

Under sommaren görs två reservantagningar till gymnasiet.
Efter varje reservantagning kan du logga in på vår hemsida för att se om det har skett någon förändring. Om du antagits till ett nytt val glöm inte att svara på ditt antagningsbesked.

Vill du ställa dig i kö till en ny utbildning så ska det göras skriftligt via blankett som finns på vår hemsida (fram t.o.m. att skolan tar över sin egen reservantagning).

Med start i mitten av augusti så kan skolorna ta över sin egen reservantagning. Sista datum för skolorna att ta över sin egen reservantagning är uppropsdatum. På vår hemsida finns från och med augusti en lista på när skolorna tar över sin egen reservantagning. När skolorna tagit över sin egen reservantagning så ska du kontakta dem direkt för att höra hur du ligger till på reservlistan alternativt om du vill ställa dig i kö till en utbildning. Fram till att skolorna tar över sin egen reservantagning så sköts den av Gymnasieantagningen.

När skolorna tar över reservantagningen får de en lista på de reserver som finns. Skolorna ska följa turordningen på listan.
Tänk på att det är viktigt att skolan har kontaktuppgifter till dig.
Om du inte angett mobilnummer på din sida på webben meddela gärna skolan hur de kan kontakta dig. 

ÖVerklaga beslut

Beslut om att du inte är mottagen till en utbildning eller att du är mottagen i andra hand kan överklagas. Du som inte är mottagen till en utbildning i första hand eller mottagen alls får ett särskilt beslut om detta hemskickat i brevlådan och kan överklaga detta beslut enligt vad som står i brevet du får hemskickat om detta.

Beslut om antagning kan inte överklagas.
Ett beslut i fråga om antagning till utbildning får inte överklagas. Mottagen till utbildning är inte detsamma som att vara antagen.

Hur gör jag om jag vill byta skola när skolan börjat?

Om det är aktuellt att byta skola får du ta direktkontakt med skolorna då det är gymnasieskolorna som sköter själva reservantagningen. Ofta är det studievägledarna som håller i reservantagningen.

Hur gör jag om jag vill byta skola år 2 eller 3?

Gymnasieantagningen Storsthlm sköter antagningen till gymnasieskolans år 1. Vill du börja år 2 eller 3 på en gymnasieskola ska du kontakta den skolan direkt.

Vad gör jag om jag hoppat av gymnasiet och sedan vill börja om?

Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan mejla
eller ringa till ditt antagningskansli för att få ett lösenord.
Ange namn och personnummer när du kontaktar ditt antagningskansli.

Du får söka till och med det år du fyller 19 år. Vill du söka till år 2 eller 3 vänder du dig till aktuell gymnasieskola direkt.

JAG GÅR I SKOLAN I sTOCKHOLMS LÄN MEN BOR UTANFÖR LÄNET, VEM SKICKAR INLOGGNINGSUPPGIFTER TILL MIG?


Ansökan till gymnasiet ska alltid göras via hemkommunen. Om du går i skola i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun men är folkbokförd på annan ort så ska du vända dig till antagningskansliet i din hemkommun för att få inloggningsuppgifter. Tänk på att även skicka kopia på termins- och slutbetyg till din hemkommun.

Om du är folkbokförd i Stockholms län, Gnesta eller Håbo kommun och går i skola på annan ort så ska du kontakta oss för att få inloggningsuppgifter. Vi vill också att du skickar kopia på termins- och slutbetyg till oss.

Ta kontakt med studie- och yrkesvägledare på din skola för mer information.

Jag går på en utländsk/internationell skola och ska söka till svensk gymnasieskola, vad gäller för mig?

Om du ska söka till gymnasiet med utländska betyg så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". När du söker med utländska betyg måste du vara behörig i svenska eller svenska som andraspråk (enligt svensk läroplan), matematik och engelska motsvarande sista årskursen i grundskolan. Du måste också ha den särskilda behörigheten som gäller för de program du ska söka till. Om du söker till IB eller introduktionsprogram (gäller ej programinriktat individuellt val) behöver du inte vara godkänd i svenska för att bli antagen.

När du söker med utländska betyg vill vi att du skickar in dina preliminära betyg på hösten och dina slutbetyg på våren.  Om du har betygsdokument från de nordiska länderna, betyg på engelska, franska eller spanska behöver du inte skicka med någon översättning av betygen. För betyg på övriga språk krävs en översättning av betygsdokumenten.

Dina preliminära betyg samt slutbetyg förmedlas till respektive beslutfattare (som fattar beslut om fri kvot). För kommunala skolor är det en person på kommunen som fattar de här besluten och på friskolor är det oftast rektor. Antagningsbeslut fattas av beslutsfattare på grundval av ditt slutbetyg. När du söker med utländska betyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen i juni/juli.

Här kan du läsa mer om utländska betyg

Jag går på Waldorfskola och får inget utfärdat betyg, endast läsårsbrev, vad gäller för mig?

Om du ska söka till gymnasiet med läsårsbrev från Waldorfskola så kan dina betyg inte jämföras med betyg från svensk grundskola. Istället söker du till gymnasiet i så kallad "fri kvot". Elever som söker till gymnasiet inom den fria kvoten måste vara behöriga i svenska eller svenska som andraspråk (enligt svensk läroplan), matematik och engelska motsvarande sista årskursen i grundskolan. Du måste också ha den särskilda behörigheten som gäller för de program du ska söka till. Om du söker till IB eller introduktions-program (gäller ej programinriktat val) behöver du inte vara godkänd i svenska för att bli antagen.

När du söker med Waldorfbetyg vill vi att du skickar in ditt läsårsbrev. Dessa vidareförmedlas till respektive beslutfattare (som fattar beslut om fri kvot). För kommunala skolor är det en person på kommunen som fattar de här besluten och på friskolor är det oftast rektor. Antagningsbeslut fattas av beslutsfattare på grundval av ditt slutbetyg. När du söker med Waldorfbetyg så deltar du inte i den preliminära antagningen i april eftersom frikvotsbeslut först fattas vid slutantagningen.


Vem får söka till gymnasiet?

Du får söka till och med det år du fyller 19 år under förutsättning att du inte redan genomfört ett gymnasieprogram.               

Måste jag gå på gymnasiet?

Nej, gymnasieskolan är frivillig och vänder sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan. Men alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19.

Från det år som du fyller 20 år vänder du dig till vuxenutbildningen i din hemkommun.

Hur får jag fram särskilda varianter och spetsutbildningar?


Här kan du läsa om hur du får fram särskilda varianter och spetsutbildnignar när du loggar in.

Kostar det något att gå på gymnasiet?

Nej, det kostar inget att gå på gymnasiet. En del gymnasieskolor tar  dock ut en avgift för skolmaten. På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för dator eller annan teknisk utrustning som är nödvändig för undervisningen. Det kan också finnas bestämmelser om att du själv måste betala speciella kläder som behövs i undervisningen. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för det program och skola du söker.

Kan jag få ekonomiskt studiestöd?

Du som studerar på heltid på gymnasiet får automatiskt studiebidrag från CSN mellan september och juni varje år. 

Studiebidrag får du om du

  • studerar på gymnasieskola 
  • studerar på heltid

Pengarna kommer automatiskt utan att du behöver ansöka om det.  Läs mer på www.csn.se

   1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11   

Se fler frågor och svar

Aktuellt

Se fler nyheter

RSS-ikon
Har du missat något?
Externa länkar

STUDERA EFTER GYMNASIET

För information om att studera på Universitet och Högskola: studera.nu och uhr.se

För information om att studera på Yrkeshögskola: yrkeshogskolan.se

Skolverket informerar bland annat om gymnasieskolans programstrukturer och yrkesutgångar samt gymnasieskolans lagar och förordningar.

Utbildningsinfo.se är Skolverkets webbplats för val av skola och studier. Webbplats vänder sig till elever, föräldrar och professionella inom utbildningsområdet. Här hittar du samlad, aktuell och neutral information om all offentlig utbildning i Sverige. 

Kontakta oss om du har frågor

Stockholms län, Gnesta och Håbo

Postadress
Gymnasieantagningen Storsthlm
Box 4404
102 68 Stockholm

Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11

Besökstid Torsdagar kl.13-15

Telefon 08-580 080 00

Besöksadress Fatburen, Södermalmsallén 36, plan 5

E-post gyantagningen@storsthlm.se

Fax 08-580 080 08



Gymnasieantagningen Storsthlm är en verksamhet inom:
Storsthlm

Här använder vi kakor (cookies). Genom att surfa vidare godkänner du användandet av kakor. Jag förstår

Källtext

Bidra med en bättre översättning